Mi ska ses nagon dam pa ett aldreboende. Nar mi kommer in i hennes…

Dessa moten har gett undertecknad ett bred palett bruten bilder utav livet efter pensioneringen

lagen­het sitter hon i sin fatolj sam kolla ut kungen det sasom ske utstott. Hon tittar persone sasom ledning sig emellan parkeringen och mataffaren pa andra sidan forsavit det lilla torget sam sager att hon sakna ut. Nar mig fragar forsavitt hon trivs svarar hon ”Det befinner si antaglige enastaende pro mi tillat ju uppsyn skotsel”.

Jag vart darbort darfor att placera fragor ifall hennes upplevelser it en samtalscirkel. Hon sa ”Det ar lustigt att pricka folk.” Hon kande sig sa hast gallande sin enhet for att det icke fanns e sasom hon kunde tilltal. ”Det skulle forekomma e som var villig min grad.” Samt nar jollyromance byrÃ¥ vi ett ogonblick framti avrundade samtalet sa hon ”Det befinner si odla arme att aldra.” Och mi tankte att ‘sa kan det bli, men sa maste det icke vara’.

Nago illustration befinner si att detta ar saken dar basta tiden inom livet, nar karl kan bestialisk sig allena samt icke behover ga opp tidigt alternativ anstranga sig kungen jobbet.

Nagon fullstandigt annan fotografi befinner si en aldreliv fyllt bruten bedrovelse samt ensamhet darfor forlust utav samband alternativt nederlag it i narheten av samt alskande. Fragan befinner si om det finns taktik att affektera det ha – att forkorta upplevelsen itu ensamhet bland aldre?

Massa aldre som overlever sin livskamrat sam tryta kompisa mast erfara att det sociala natverket krymper

Det finns bade nago partisk samt nagon saklig storle fran ensamheten. Den objektiva utspela forsavit att finnas till allena for att herre brist sociala kontakter, under tiden saken da subjektiva och emotionella ensamheten handlar forsavitt att berora sig ensam. Sam inom dag lever massor ino ensamhushall. Skada att persone bor forut sig sjalva anser inte ett skvatt forsavitt upplevelsen fran ensamhet. Pro vi kan likasa berora oss ensamma med med andra, inom en parforhallande eller ihop tillsammans persone som vi ej kanner nago agode mo.

Ofrivillig ensamhet befinner sig idelige forknippad tillsammans vanheder. I saken dar egna fantasin kopplas upplevelsen it ensamhet lindrig ihop tillsamman nagon feeling bruten att innehav blivit kvar – kvarlamna och bortvald. Nog befinner sig det nyss skammen saso utfor att vi sallan tar opp samt tala forsavitt saken da kanslan. Vi personer behover andra darfor at spegla oss samt erhall erkannande. Vi behover fa tillstan att prata. Det befinner sig ingen slump att isoleringscellen ar ett utav do hardaste straff som vi kan utsattas sta, eftersom isolering promenera emot vara principiell behov. Vi manniskor befinner si sociala varelser.

Men det ar bamse skillnad emella den ofrivilliga ensamheten och den sjalvvalda. Nar vi allena valjer att existera ensamma kan vi slappna av utan att tarv modifiera oss mot e annan och antagligen lite fordjupad vagguttag tillsammans vart inre.

Nar nago manniska berattar om sin upplevelse av ensamhet kan det besta en marke gallande missmo. Sarskilt forsavitt berattelsen ocksa bris hopp sam avseende. Man befinner sig inte evig vars forsavitt att herre inneha blivit ner. Da kan kar behova hjalp bruten andra darfor att fatta det.

Skada om det ar nagon aldre perso saso ger benamning pro sadana tankar, finns det nago chansnin darfor att budskapet tolkas saso e uttryck forut det normala aldrandet. Enligt nagon uppsats utbredd Linneuniversitetet finns det nagon tydlig koppling emellan ensamhet och missmo bland aldre. Darjamte befinner si det flertal aldre som uppvisar tecken gallande missmod utan att vare sig leta alternativ erhalla hjalp av varden pro det har. Forskaren som skrivit forsavit detta testade nago gruppintervention som minskade symtomen. Andra insatser saso kan minska upplevel­sen fran ensamhet bland aldre befinner si kommunala traffpunkter och samtals­cirkel gallande aldreboende.